canadaresan

Flygresan gick helt utan problem! Men det blev väldigt drygt innan vi var framme.. Vi hade lagom med tid i Frankfurt så där hann vi äta en lunch och irritera oss på dålig service och vattenglas som lukta öl. 10 timmar på flyg gick ändå fortare än vad vi trott, vi såg på filmer, vart ständigt uppassade med mat och läste några sidor ur böckerna. Emma vill hälsa sin mamma att en av flygvärdarna såg ut som Zeb Macahan, men hon lyckades inte få någon bild!

Suzanne och deras grannflicka Colby mötte oss på flygplatsen en timme efter ankomst, eftersom det var så långsamma och ingående kontroller. Typ om vi hade tvättat skorna ordentligt innan vi for…. Därefter kom vi ut på parkeringen. SATAN vilka bilar!!!!! Bara gigantiska trucks! Vi låter bilden tala för sig själv….

Sen hade vi ”bara” 4 timmar kvar i bilen och vi som inte hade sovit något alls på planet var nog inte dom trevligaste. De var spännade och mycket att se efter vägen men trots det kunde vi inte hålla ögonen öppna. Vi hann se att de var ett platt land med åkrar så långt ögat kan se, mycket spannmålsfält efter de RAKA vägarna.

När vi kom fram till ranchen, 21.30 lokal tid och 05.30 hemmatid så fick vi träffa tre vilda barn och mannen i huset, Jeremy. Vi sover i ett eget hus med en tjej från Danmark, Jeanette. Huset har vi våra åsikter om… Heltäckningsmatta i korridoren och vårt rum är målat som ett Bodaborg-rum. Egentligen har vi varsitt rum men det första vi gjorde när vi blev ensamma var att skruva isär ena sängen och flytta över den så vi kan sova tryggt med varandra bland alla råttfällor…..

Alla kör truckers!


Bodaborg..?

Vaknade till detta...